Dag 3
Onsdag 19:32
11e Januari
Idag har det varit harligt molnigt med manga langa svettiga promenader. Den forsta var mot skolan Dagoretti (som jag skrev om i mitt forsta inlagg har fran Nairobi), en icke-kommunal skola som tidigare sponsrats fran jamtland och tidigare elever fran Afrikalinjen som samlat in pengar till skolan. Aven fran SIDA och Feed The Children har skolan fatt bidrag for att kunna kopa larobocker, betala ut loner till lararna och ge mat till eleverna. Men efter Februari i ar kommer skolan inte langre fa bidrag fran organisationerna, och de kan inte lita pa att fortsatta fa stod fran privatpersoner, sa formodligen kommer skolan behova stangas.
Skolan finns till for att kommunala skolor inte ar gratis som de marknadsfor sig att vara. Skoluniformer ar bara en av saker som skolorna tar betalt for, och barn som lever i fattigdom far darfor ingen mojlighet till utbildning. Far de ingen utbildning kan de hamna pa gatan, det ar bevisat att flickor utan utbildning far barn mycket tidigare an andra flickor och darfor gar miste om bra arbeten och fattigdomen fortsatter. Kriminalitet ar som manga redan vet ocksa kopplat till fattigdom, som ar resultatet av brist pa utbildning.
Alskar foljande bildfoljd! Precis sahar gick det till varje gang man tog fram kameran for att ta ETT kort. :)
Och tva blyga sotisar som ocksa garna var med pa kort :) Besoket pa Dagoretti avslutades med kramkalas :)
Pa vagen till skolan at vi pa en lokal vagkrog (?) - ett skjul/hus av plat vid sidan av vagen med Kenyansk mat som Ugali (majsgrot), Chapati (friterat? brod) och Sukomawiki (gronsaksrora). Dar fanns mycket annat ocksa, men inget Annki lat oss ata. Ugali ar inte bra for magen...
Sen var vi till Svenska Skolan har i Nairobi, nu i efterhand har jag fattat att Svennki ville att vi skulle se de sjuka kontrasterna mellan Dagoretti och The Swedish school. Svenska skolan ar en skola med alla arskurser och den finns for barn med svensk anknytning vars foraldrar arbetar och bor i Kenya, och for svenska elever som vill ga ett av sina gymnasiear i Nairobi istallet for hemma (inget jag skulle tackat nej till). Sa det ar en internatskola ocksa. Och dom har en pool vi kanske far svalka oss i pa Lordag!
Nar vi kom tillbaka till Savelberg fick nagra i klassen pedikyr, men eftersom kon var sa lang gick jag, Julia och Elina for att kopa frukt istallet. Efter den trippen skulle jag behovt pedikyr och en rejal fotmassage. Promenaden blev 2 timmar och fotterna pulserade bokstavligen nar vi antligen kom tillbaka och jag fick satta mig. Mina annars svarta sandaler blev bruna och nar jag snot mig hade jag typ svart grus i nasan av bilarnas avgaser och hela jag kandes skitig. Stort duschbehov.
Efter lite kringirrande i jakten pa frukt kom vi fram till en stor marknad. Vi kollade runt lite innan vi kopte frukt, och efter en stunds promenad sager Elina: "Det kanns som vi ar pavag till Kibera".
kibera ar en kakstad i Nairobi, inte alls sakert for 3 unga vita tjejer att vandra in i halv 6 pa kvallen, Vilket en forsaljare senare upplyste oss om nar vi antligen overtalat Julia om att vi borde ga hem. Nar vi kopt frukten och vi var pavag hem igen rakade vi ut for 2 tiggare, varav en var en liten pojke, 6 ar gammal kanske.
Jag kanner mig valdigt uttittad nar jag gar har, kan vara for att vi oftast ar valdigt manga som gar tillsammans de flesta ganger ocksa.
Alla bilar tutar och alla manniskor soker ogonkontakt, inte alls som i sverige, har kan man prata med vem man vill, och kan man swahili blir man extra intressant. Hoppas bara jag vanjer mig vid den har "alla kanner alla aven om vi inte kanner alla"-attityden som ar har, sa jag kan kanna mig lite mindre blottad nar folk forsoker kolla mig i ogonen.
Middagen pa vandrarhemmet blev Vitkals"sallad" med chapati. Och sen pa kvallen efter att jag kollat igenom kameran tror jag att jag maste anvanda den lite mindre, minnet ar nastan fullt, men det kan ju vara pa grund av de sma sota linslusarna fran Dagoretti idag. Pictures will come att some point. Hej Svejs!
11e Januari
Idag har det varit harligt molnigt med manga langa svettiga promenader. Den forsta var mot skolan Dagoretti (som jag skrev om i mitt forsta inlagg har fran Nairobi), en icke-kommunal skola som tidigare sponsrats fran jamtland och tidigare elever fran Afrikalinjen som samlat in pengar till skolan. Aven fran SIDA och Feed The Children har skolan fatt bidrag for att kunna kopa larobocker, betala ut loner till lararna och ge mat till eleverna. Men efter Februari i ar kommer skolan inte langre fa bidrag fran organisationerna, och de kan inte lita pa att fortsatta fa stod fran privatpersoner, sa formodligen kommer skolan behova stangas.
Skolan finns till for att kommunala skolor inte ar gratis som de marknadsfor sig att vara. Skoluniformer ar bara en av saker som skolorna tar betalt for, och barn som lever i fattigdom far darfor ingen mojlighet till utbildning. Far de ingen utbildning kan de hamna pa gatan, det ar bevisat att flickor utan utbildning far barn mycket tidigare an andra flickor och darfor gar miste om bra arbeten och fattigdomen fortsatter. Kriminalitet ar som manga redan vet ocksa kopplat till fattigdom, som ar resultatet av brist pa utbildning.
Alskar foljande bildfoljd! Precis sahar gick det till varje gang man tog fram kameran for att ta ETT kort. :)
Och tva blyga sotisar som ocksa garna var med pa kort :) Besoket pa Dagoretti avslutades med kramkalas :)
Pa vagen till skolan at vi pa en lokal vagkrog (?) - ett skjul/hus av plat vid sidan av vagen med Kenyansk mat som Ugali (majsgrot), Chapati (friterat? brod) och Sukomawiki (gronsaksrora). Dar fanns mycket annat ocksa, men inget Annki lat oss ata. Ugali ar inte bra for magen...
Sen var vi till Svenska Skolan har i Nairobi, nu i efterhand har jag fattat att Svennki ville att vi skulle se de sjuka kontrasterna mellan Dagoretti och The Swedish school. Svenska skolan ar en skola med alla arskurser och den finns for barn med svensk anknytning vars foraldrar arbetar och bor i Kenya, och for svenska elever som vill ga ett av sina gymnasiear i Nairobi istallet for hemma (inget jag skulle tackat nej till). Sa det ar en internatskola ocksa. Och dom har en pool vi kanske far svalka oss i pa Lordag!
Nar vi kom tillbaka till Savelberg fick nagra i klassen pedikyr, men eftersom kon var sa lang gick jag, Julia och Elina for att kopa frukt istallet. Efter den trippen skulle jag behovt pedikyr och en rejal fotmassage. Promenaden blev 2 timmar och fotterna pulserade bokstavligen nar vi antligen kom tillbaka och jag fick satta mig. Mina annars svarta sandaler blev bruna och nar jag snot mig hade jag typ svart grus i nasan av bilarnas avgaser och hela jag kandes skitig. Stort duschbehov.
Efter lite kringirrande i jakten pa frukt kom vi fram till en stor marknad. Vi kollade runt lite innan vi kopte frukt, och efter en stunds promenad sager Elina: "Det kanns som vi ar pavag till Kibera".
kibera ar en kakstad i Nairobi, inte alls sakert for 3 unga vita tjejer att vandra in i halv 6 pa kvallen, Vilket en forsaljare senare upplyste oss om nar vi antligen overtalat Julia om att vi borde ga hem. Nar vi kopt frukten och vi var pavag hem igen rakade vi ut for 2 tiggare, varav en var en liten pojke, 6 ar gammal kanske.
Jag kanner mig valdigt uttittad nar jag gar har, kan vara for att vi oftast ar valdigt manga som gar tillsammans de flesta ganger ocksa.
Alla bilar tutar och alla manniskor soker ogonkontakt, inte alls som i sverige, har kan man prata med vem man vill, och kan man swahili blir man extra intressant. Hoppas bara jag vanjer mig vid den har "alla kanner alla aven om vi inte kanner alla"-attityden som ar har, sa jag kan kanna mig lite mindre blottad nar folk forsoker kolla mig i ogonen.
Middagen pa vandrarhemmet blev Vitkals"sallad" med chapati. Och sen pa kvallen efter att jag kollat igenom kameran tror jag att jag maste anvanda den lite mindre, minnet ar nastan fullt, men det kan ju vara pa grund av de sma sota linslusarna fran Dagoretti idag. Pictures will come att some point. Hej Svejs!
